I början på januari föddes det ett litet tacklamm som heter 11004. Hon fick namnet Viola. Lamningen gick bra, men efter ett par dagar i lamningsboxen så låg hon
helt utslagen. DÖD var min första tanke när jag tog upp henne i min famn. Det var många tankar som for genom huvudet. När man är i lamningstider är nog hjärnan lite enkelspårig. Nördig!! Men efter en
kort diskussion med mig själv så gick vi mot huset. Hon är ju renrasig! Det var det viktigaste för mig. Vi skaffade de första renrasiga Suffolken -06. Det har blivit dåligt med tacklamm under dessa
år. Ett är förolyckat tidigare. Så hon var guld värd för mig. Jag tog in henne och gjorde det vanliga grundläggande som man gör med ett mycket dåligt lamm. Värme, ljummen råmjölk som jag hade i frysen. Så
med dessa rader vill jag bara tipsa alla som snart är i lamningstider. Fyll frysen med råmjölk i små istärningskuber, eller små platta plastpåsar. Och framförallt ge inte upp. Försök.
Jag får väl leva med att hon är ganska närgången nu, när hon är 1,5 mån.
19/6 2011
Viola lever och mår bra. Hon går med dom andra tackorna och lammen nere i våra "bankar". Där också vår Sally är (boskapsvaktande
Maremman).
